Att företag fattar framgångsrika strategiska beslut är avgörande för deras framtida överlevnad. I mindre företag har företagsledaren en central roll i beslutsfattandet. Ett strategiskt beslut som företagsledare i mindre företag kan stå inför är på vilket sätt företaget ska utvecklas. Dessa beslut kan baseras på information och Formella analyser eller på erfarenhet och intuition. Syftet med denna uppsats var att kartlägga hur företagsledare i mindre företag kan kombinera information från formella analyser med erfarenhet och intuition vid strategiska beslut gällande företagets utveckling.

Syfte: Syftet är kartlägga vilka företag det är som tillämpar respektive inte tillämpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att använda eller inte använda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter på vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger på kvantitativ metodteori. För att få svar på våra frågor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS.

Syfte: Syftet är kartlägga vilka företag det är som tillämpar respektive inte tillämpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att använda eller inte använda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter på vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger på kvantitativ metodteori. För att få svar på våra frågor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Slutsatser: De företag som har formella belöningssystem kännetecknas av att de är unga, tjänsteföretag, har högutbildade företagsledare och många anställda. Motivering av personal är det som får mindre företag att införa formella belöningssystem och önskan om att behålla den familjära känslan får andra att inte göra det. .

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrån det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjälp av semistruktureradeintervjuer av anställda på olika nivåer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhängigt huruvidagamla tillvägagångssätt slopats eller behållits. I organisationen vi undersökte inträffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gällde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet.

Syftet med vår undersökning var att beskriva det formella styrsystemets förändringar i en organisation som går från affärsverk till bolag. Utgångspunkten för vår undersökning var litteratur som handlade om styrning i statliga verk, moderna styrformer samt det formella styrsystemet. Undersökningen genomfördes på postkontoret i Boden och Luleå. Vi intervjuade totalt sex personer på tre olika nivåer i organisationen för att få olika perspektiv på förändringen. För att minska risken för missförstånd mellan oss och respondenten spelades intervjuerna in på bandspelare.

Denna rapport är inriktad på ämnesområdet ledarskap, där fokus ligger på att utreda om det finns likheter och skillnader inom ledarskap hos formella ledare inom byggvarubranschen jämfört med formella ledare inom damklädersbranschen. Intresset för denna studie uppkom då vi insåg att ledarskap är ett omfattat begrepp, vilket gör att det blir svårt att konkludera vad som kännetecknar en god ledare och hur man utövar ledarskap på effektivaste sätt. Därför ville vi ta reda på vad det fanns för olika ledare och ifall man de kunde utöva samma ledarskap inom två skilt olika branscher.Rapporten är grundad av intervjusvar från tre formella ledare inom byggvarubranschen och tre formella ledare inom damklädersbranschen. Valet av branscher gjordes för att få största kontrasten och kunna göra en jämförande studie samt se ifall det fanns likheter och skillnader mellan de formella ledarna beroende på bransch. Anledningen till valet att endast intervjua formella ledare var på grund av att vi ville avgränsa oss och ha den formella ledares syn på ledarskap.Teoretiska referensramen omfattar benämningar om vad ledarskap är, följt av olika ledarskapsstilar, fyra perspektiv på ledarskap, skillnaden mellan chef och ledare samt tio vägar till ett myndigt medarbetarskap för att få en så god arbetsmiljö som möjligt.

Denna uppsats handlar om formella metoder i samband med systemutveckling. Formella metoder används främst vid utveckling av kritiska system, men de kan även tillämpas i vanlig systemutveckling. Ny teknik utvecklas ständigt och system blir alltmer komplexa och detta medför i sin tur högre krav på systemutvecklaren. Många systemutvecklingsprojekt misslyckas och en bidragande orsak har varit bristfällig analys och framtagande av kravspecifikationer. Att tillämpa formella metoder i systemutveckling medför många fördelar.

Omfattande ekonomistyrning tillämpas i första hand utav stora företag och dessutom ärformella styrverktyg konstruerade för tillämpning i stora företag. Ett företagsekonomistyrning är betydelsefull då flera företag möter hård konkurrens och finanskriser.Därmed är det intressant att studera små och medelstora företags ekonomistyrning, eftersomekonomistyrningen likväl kan vara till fördel för små och medelstora företag. Uppsatsenssyfte är att beskriva ekonomistyrningen hos små respektive medelstora företag samt attanalysera skillnader mellan små och medelstora företags tillämpning utav formellastyrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod då avsikten är att skapa endjupare förståelse för formella styrverktyg i små och medelstora företag. Uppsatsen ärgenomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt i avsikt för att se helheten iforskningsproblemet.

Vi ville forma en helhetsbild av informellt ledarskap utifrån teori, stärkt av en empirisk undersökning, för att sedan svara på hur formella ledare skall agera för att ha nytta av informellt ledarskap. Utifrån helhetsbilden av informellt ledarskap som vi genom teorin har skapat menar vi att informella ledare har två förmågor, empatisk förmåga samt förmågan att tolka och klargöra uppgifter. Tack vare dessa förmågor åtnjuter de ett stort förtroende hos medarbetarna. När osäkerheten i en organisation är stor finns ett behov av förståelse hos medarbetare. De informella ledarna skapar denna mening genom att tolka och klargöra budskap och rykten och växer sig starka genom detta.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur en organisationsförändring kan mätas med avseende på formella och informella element samt att presentera hur mätprocessen kan genomföras. Studien bygger på intervjuer och dokumenterade utvärderingar. Studien visar att de formella elementen mäts genom att kontrollera att målen som satts upp inför förändringen är uppfyllda. De informella elementen mäts genom medarbetarundersökningar dock utan någon koppling till förändringen som har genomförts. När de informella elementen mäts i en förändringsprocess görs detta genom så kallade attitydmätningar.

På senare tid har det ekonomsiska arbetet i elitidrottsföreningar blivit allt viktigare i och med införandet av exempelvis elitlicensen för elitidrottsföreningar. Användningen av olika ekonomiska styrmedel har pågrund utav detta blivit en viktigare aspekt för dessa föreningar.Formella styrmedel kan beskrivas som de styrmedel som föreningarna använder när de arbetar med de ekonomiska frågorna. Därför är denna studie inriktad mot just dessa styrmedel där uppsatsen har som syfte att först definiera de formella styrmedlen för att sedan förklara innebörden och betydelsen av dem för föreningarna. Slutligen kommer uppsatsen försöka skapa en förståelse för hur föreningarna använder sig av dessa styrmedel i sin verksamhet.De formella styrmedel som denna studie beskriver är resultatplanering, kalkylering, budgetering, prestationsmätning, benchmarking, processtyrning och belöningssystem. Dessa styrmedel har sedan blivit anpassade så att de passar in på elitidrottsföreningar istället för företag där det kan skilja en del hur användningen ser ut.Resultatet av studien hämtas från de telefonintervjuer som har gjorts med de olika elitidrottsföreningarna.

Att en fungerande kommunikation och kunskapsöverföring mellan organisationer är vitalt för ett lyckat samarbete har fastställts. Denna uppsats undersöker hur formen för kunskapsflödet kan påverka kunskapsöverföringen, i termer av formell och informell överföringsprocess. Det vi har kommit fram till är att både det formella och informella kunskapsflödet har en stor inverkan på kunskapsöverföringen. Det formella kunskapsflödet består främst av varierad dokumentation och är effektiv vid kunskapsöverföring till en stor massa. Det informella flödet påverkar framförallt öppenheten i kunskapsöverföringen.

Inom svensk samhällsvetenskap återfinns få elitstudier. Däremot har det varit vanligare i andra länder som USA, och i en känd studie av det amerikanska samhället hävdas att makten innehavs av en liten enhetlig grupp med starka inbördes band. I Sverige har en maktutredning genomförts där man har kartlagt de finmaskiga nätverk som sammanbinder regeringen med myndigheter, riksdagsutskott, politiska partier, intresseorganisationer, företag etc. Resultatet visar att maktutövning sker idag inte minst genom personliga och informella kontakter. Även en sociologisk undersökning av eliten i Katrineholm visar på liknande resultat, att de informella kontakterna är mycket viktiga när det gäller maktutövning.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att studera och kartlägga i vilken utsträckning användandet av formella styrmedel, i ambitionen att minska sjukfrånvaron, skiljer sig mellan stora och små företag.Metod: Vi har i denna studie tillämpat en kvantitativ forskningsmetod för att besvara uppsatsens forskningsfråga och syfte. Detta sker med hjälp av en explorativ studie, baserad på 60 slumpmässigt utvalda konsultföretag inom ekonomisk och juridisk verksamhet. Vi har utifrån befintliga teorier skapat hypoteser som testats på verkligheten och vi följer därför en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer och svaren har sedan sammanställts i olika tester i SPSS.Slutsats: Vi kan utifrån vår studie konstatera att användandet av formella styrmedel skiljer sig mellan stora och små företag i tre av fyra avseenden, nämligen användandet av nyckeltal, kalkyler som beslutsunderlag och användandet av förebyggande åtgärder. Detta trots att sjukfrånvaron inte skiljer sig åt mellan stora och små företag..

LKABs infrastrukturavdelning är en sekundärproduktion och en stödjande funktion till primärproduktionen vilket gör att avdelningen utför många olika aktiviteter och är svårstyrd. Syftet med denna uppsats är att studera den formella och informella styrningen och dess styreffekter på LKABs infrastrukturavdelning med utgångspunkt i Simons Levers of Control Vid formell styrning såsom Simons levers of control, styrs företaget genom dokumenterade värderingar, gränser, interaktivt arbete och uppföljning. Informell styrning kan vara företagets kultur, ledarstilar, regler och normer som inte är dokumenterade utan informella. Både formell och informell styrning påverka en individs beteende det är därför viktigt att de som skapar formella styrsystem tar hänsyn till de informella faktorerna och att den informella styrningen är i linje med den formella styrningen och att det finns en balans mellan dessa på företaget för att nå önskade styreffekter. I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats med influenser av aktörssynsättet.